När efterkrigstidens baby boom trädde in på arbetsmarknaden har det varit allt intressantareatt studera hur olika demografiska grupper påverkar arbetsmarknadsprestationerna för denegna och omringande kohorter. I det här arbetet testas hur de varierande kohorterna från 40-talet till slutet av 60-talet har påverkat löneprofilerna. Datan som används kommer från enlongitudinell databas som täcker tre procent av Sveriges befolkning. Resultatet visar attkohortstorlek har signifikant effekt på de genomsnittliga löneprofilerna. De som är födda i enstor kohort och i en uppgång till en stor kohort kommer ha överlag högre inkomstprofiler ände födda i en nedgång och i en liten kohort.

Omställningen vid en organisationsförändring anses ofta ha ennegativ effekt på de anställda. Forskning kring nedläggningar hardock funnit ett motsägelsefullt fenomen som yttrar sig genom ökadproduktivitet, en nedläggningseffekt. Syftet med studien var attstudera hur de anställdas motivation påverkas och förändras under ennedläggning, samt se hur detta kan relateras till Organizationalcitizenship behavior, målengagemang och arbetstillfredsställelse.Studien var av longitudinell design och genomfördes på en fabrikunder nedläggning. Enkäter besvarades av 140 stycken anställda påfabriken. Resultatet visade att en nedläggningseffekt med störstasannolikhet ägt rum och att motivationen ökat.

Föreliggande uppsats har som främsta syfte att skapa en prognosmodell för bruttoregionalprodukten (BRP) för Sveriges 21 län. Behovet av en prognosmodell motiveras av att Statistiska centralbyrån (SCB) i dagsläget redovisar de definitiva siffrorna av BRP med två års fördröjning. Det kan därmed finnas ett intresse hos regionala beslutsfattare att få en uppfattning om hur BRP utvecklats under de två senaste åren. Metoden som används är bayesian model averaging (BMA), vilken kommer att utvärderas samt jämföras med två andra metoder: En multipel linjär modell som skattas med minsta kvadratmetoden där variabelselektion utförs med best subset selection (BSS). Den andra metoden är en tidsseriemodell och kallas här för en longitudinell modell (LM).

Att bli förälder är en stor händelse i livet. Graviditeten är en tid där både fysiskaoch psykiska förändringar påverkar livet för båda parter och också en tid attförbereda sig inför föräldraskapet. Syftet var att belysa vilka faktorer som harbetydelse för de svårigheter som fäder upplever i samband tidigt föräldraskap. Enprospektiv Longitudinell studie genomfördes vid samtliga kvinnokliniker iVästernorrland. Deltagande var 827 partners till kvinnor som varit gravida och föttbarn under perioden juni 2007-juni 2008.

Ekokardiografi är en mycket användbar teknik som bland annat kan bedöma vänsterkammarensfunktion hos hjärtat med hjälp av ejektionsfraktion (EF) och global longitudinell strain (GLS). EF är idag den metoden som används mest vid bedömning av vänsterkammarfunktionen och beräknas enligt Simpsons biplanmetod. GLS är en ny metod som mäter myokardiets deformation och har i tidigare studier visat sig vara en känslig metod och kan upptäcka förändringar i myokardiet tidigare än EF. Vid behandling av bröstcancer kan hjärtat påverkas toxiskt och därmed genomgår denna patientgrupp regelbundna kontroller med ekokardiografi. Syftet med denna studie är att jämföra två ekokardiografiska metoder hos 20 stycken kvinnliga bröstcancerpatienter. Jämförelser har gjorts mellan EF beräknat med Simpsons biplanmetod (EFbi) och GLS samt mellan EFbi och EF beräknat från GLS (EFGLS).

ABSTRAKT Hemström Marianne & Jonasson Anna (2011). Läslust och läsförståelse ? en Longitudinell studie över 3 år (Motivation of reading and reading conprehemsion - a longitudinal study during 3 years). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogexamen, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna aktionsstudie är att ta reda på huruvida läslusten och läsförståelsen har ökat hos eleverna i år 9 efter att de har deltagit i ett strukturerat och lärarlett läsprojekt under tre års tid. Vi frågade oss vilken påverkan det treåriga läsprojektet har haft på eleverna i år 9 gällande deras läslust och läsförståelse och om vi genom läsprojektet når de elever i undersökningsgruppen som har svag läsförståelse, samt om läsprojektet har ökat medvetenheten hos pedagogerna gällande läsning och läsförståelse.

Att identifiera problemet är avgörande i behandlingen av ungdomar med normbrytande beteende, men för många av de bedömningsinstrument som används saknas utvärdering. När det gäller beteendeobservationer under en längre behandlingsperiod, tycks det vara särskilt ont om kvalitetssäkrade instrument. Det övergripande syftet för denna uppsats är att undersöka beteendeobservationer som utvecklats inom en Longitudinell studie (Behandlings- och resultatuppföljning, BRU) vid SiS? ungdomshem Stigby, och om dessa lämpar sig för att bedöma de inskrivna elevernas relevanta risk- och skyddsfaktorer och hur dessa förändras under vårdtiden. Undersökningen inkluderar 40 pojkar på Stigby i åldrarna 16-20 år.

Uppsatsens syfte och tema var att undersöka cykelrelaterat företagande utifrån ettschumpeterianskt synsätt. Metoden var longitudinell och materialet utgick både frånuppgifter från Sveriges Handelskalender 1889/90 ? 1965 och annan litteratur.Undersökningen följde Lennart Schöns referenscykel för historiska förlopp. Cykelnkunde kategoriseras som en konsumtionsvara i utvecklingsblocket för transporter.Materialet visade hur cykeln som innovation fick ett mycket snabbt spridningsförloppi Sverige. Den introducerades av några få entreprenörer, som följdes av en hel svärmav tillverkare - imitatörer.

Titel: Hållbarhetsredovisningens effekter på företags resurseffektivitet. En Longitudinell studie som undersöker resurseffektivitetens utveckling på 27 svenska företag efter implementeringen av hållbarhetsredovisning.Nivå: Examensarbete i företagsekonomi, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hpFörfattare: Joel Magnusson och Valeria LingranHandledare: Jan SvanbergDatum: 201406 Syfte: Syftet med studien är att belysa ett samband mellan implementering av hållbarhetsredovisning och en förändring av dessa företags resurseffektivitet i förhållande till förändringen hos de svenska företagen i genomsnitt.Metod: Studien är uppbyggd på en deduktiv forskningsansats och en longitudinell forskningsdesign med en kvantitativ forskningsstrategi. Det är en empirisk undersökning där Sustainable value metoden används för att beräkna kvantitativa mått på företagens hållbarhet. Data har hämtats från tidigare forskning, sökenheter på internet samt företagens års- och hållbarhetsredovisningar. Datan är analyserad med hjälp av statistiska metoder lämpade för longitudinell analys.

Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd.

Trenden är att det ställs högre krav på börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom årsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett område som fått större utrymme med åren eftersom riskredovisningen har stor betydelse för bolag som såväl användare. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan eftersträva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan åren 2006-2012. Ett aktörssynsätt antogs där bolagens årsredovisning analyserades genom diskurs- och innehållsanalys.

Organisationer ställs inför förändringar kontinuerligt, där förändringar i de flesta fall orsakar någon form av negativ inställning. Förändring ställer samtidigt krav på anpassning och lärande. Utan lärande sker ingen förändring. I samband med införandet av K3-regelverket år 2014 ställdes organisationer inför en enkel samt en komplex administrativ förändring, vilka var starkt ifrågasatta. Syftet med studien var att undersöka om organisationer ändrat sin inställning gentemot dessa två administrativa regelförändringar efter implementering och huruvida lärande kunde ses som en bakomliggande faktor till detta.

Prokrastinering innebär att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, färre hälsofrämjade beteenden och sämre prestation. Demografiska faktorer och pågående utbildning påverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner riktade mot stress påverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mätning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) på prokrastinering och interaktionseffekter med stress.

Prokrastinering innebär att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, färre hälsofrämjade beteenden och sämre prestation. Demografiska faktorer och pågående utbildning påverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner riktade mot stress påverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mätning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) på prokrastinering och interaktionseffekter med stress.

Prokrastinering innebär att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, färre hälsofrämjade beteenden och sämre prestation. Demografiska faktorer och pågående utbildning påverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner riktade mot stress påverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mätning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) på prokrastinering och interaktionseffekter med stress.